Beredskapsdagen

 Boka lördagen den 27 september i din kalender. Då blir det en fullmatad heldag om beredskap i Flatö skola. Orust kommun är med liksom Lottakåren och naturligtvis våra lokala förmågor. Beredskapsdagen är en uppföljning av vårens studiecirkel om beredskap.

Studiecirkeln inleddes med ett öppet möte där Orust kommuns kris- och beredskapsstrateg Daniel Kratz var med. Han berättade att kommunen är ansvariga för verksamhet som även måste fungera vid kris exempelvis äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola. Elförsörjning, vägar/färjor med mera ligger på andra myndigheter.

Hur är din beredskap?

Vid den första träffen i studiecirkeln delades deltagarna in i två grupper. De fick stämma av hur långt var och en kommit med den personliga beredskapen. Som jämförelse fanns MSB:s checklista ”7 dagar”. Under presentationen av våra förberedelser fick många av oss inspiration av varandra: Åh, det är klart man måste ha mat i förrådet, vatten , godis och något att värma sig med! Två begrepp är centrala när det gäller beredskap; resiliens och krisberedskap. Resiliens är den långsiktiga förmågan att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Krisberedskap handlar om att förebygga, förbereda och hantera, men också att lära av inträffade händelser. Vilka slags kriser är det mest sannolikt att vi på våra öar kommer att drabbas av? I en workshop analyserade studiecirkeldeltagarna 12 tänkta scenarior på en matris. Två av dem bedömdes som mest sannolika att drabba oss: torka och bränder.

Skolan en trygghetspunkt

Vid den andra träffen utsågs Flatö skola till trygghetspunkt i händelse av kris. Under samtalen diskuterades vilken nivå av beredskapen där bör ha. Deltagarna var ense om att skolan bör kunna användas dygnet runt vid kris. Men skolan är inte lämplig för förvaring av vatten och förnödenheter i stor skala och lång tid. Därför uppmanas alla att ”preppa” själva och vid eventuell evakuering ta med sina förråd till skolan.

Hur sprider vi information?

Kommunikation är mycket viktig vid en kris. Det kan dock vara svårt att sprida information om el, tele och internet slås ut. Ett förslag som diskuterades är att organisera våra öar i mindre regioner, till exempel Traneviken, Persäng, Malö och så vidare. Inom varje område skapas sedan en fysisk kommunikationskedja. Den kan vara ungefär såhär: Rosa får information från skolan, hon går vidare till sin granne Knut, han går vidare till nästa granne med informationen. En grupp deltagare har i uppgift att ta fram förslag till model. Den presenteras på Beredskapsdagen. En viktig del i förberedelserna är att skapa en kontaktlista över personer som är beredda att hjälpa till vid kris. Alla kompetenser är välkomna. (Se nästa uppslag)

Den fjärde och avslutande träffen i studiecirkeln tog upp samverkan med kommunen, regionen, länsstyrelsen och övriga organisationer. Beroende på vilken typ av kris och omfattningen kan det blir nödvändigt med olika typer av samverkan. Ett viktigt resultat av studiecirkeln är en beredskapsplan, som nu tagits fram. Planen ska uppdateras kontinuerligt. En grupp studiecirkeldeltagare presenterade ett förslag till ”prepplista”, baserat på våra lokala behov. Listan kommer att delas ut på höstens beredskapsdag. Mer om beredskapsdagen kommer på Föreningen Flatöns sida på Facebook.

Text&bild. Pia Vingros